I hela mitt liv har jag sett andar. En del människor tycker det är konstigt och bisarrt, men för mig är det fullkomligt normalt. Jobbade som medium ett tag nere i Gbg, men har lagt ner den biten. Har även försökt mig på djurkommunikation och numera också healing med varierande resultat.

Att inte andra såg vad jag såg förstod inte jag när jag var liten. Jag tog för givet att hela familjen såg den lilla flickan jag lekte med varje dag när jag var ca 3 år. Det märkvärdiga med henne är att hon hette Inger. Vadå märkvärdigt undrar ni? Jo det var det för jag är född i Finland, av finsktalande föräldrar och namnet Inger finns inte i finskan. Mamma funderade mycket på det där konstiga namnet, men fick ingen klarhet i det förrän när vi bott i Sverige i några år och hon fick en arbetskamrat som hette just Inger. Så negligéra inte era barns låtsaskamrater, dom kan vara av helt annat slag än ni tror.

Vi bodde i ett tvåfamiljshus i Finland, farmor och farfar i ena änden och jag och mina familjer i den andra änden av huset. Bakom huset fanns resterna efter en fruktträdgård. Vildvuxna bärbuskar och äppleträd som nästan murknat bort, men också en husgrund. Vuxna sa alltid att det spökade där och kunde inte förstå hur min familj kunnat köpa just detta hus. Varken mina farföräldrar eller föräldrar såg någonsin något konstigt där. Men en sommar när jag var ca 3 år kom min mormor och morfar på besök, det var sommaren innan vi skulle flytta till Sverige. Och mormor var också synsk. Så hon tyckte inte alls det var något konstigt med att jag berättade om farbrorn som bodde i huset bakom vårat och om Inger. Mormor såg dom också och berättade senare om det för mig.

När vi flyttade till Sverige skulle jag precis fylla 4 år. Jag var ett ganska märkligt barn så tillvida att jag trivdes bäst ensam. Ja ensam var jag ju aldrig, vår stora schäfer var ju alltid med och så alla mina vänner som bara jag såg. Dessa vänner försvann dock efter några år, kanske på grund av att pappa och mamma skiljdes och jag fick så mycket annat i tankarna.

När jag var runt 20 år började dessa syner igen, men då på ett annat sätt. Jag såg samma ”personer” och dom talade till mig. Så jag gick till ett medium som bekräftade att det var mina guider jag såg. Alla människor har guider, men få får se dom. Jag lärde mig kommunicera med mina guider och började ta emot folk för konsultation. Jag kunde bland annat se framtid, men också tidigare liv. Eller rättare sagt mina guider berättade för mig och jag förmedlade. Jag höll på i 16 år med detta, ända tills jag flyttade norrut.
Ibland när jag gick hem till någon för konsultation och dom hade husdjur fick jag spontan kontakt med djuret och kunde berätta mycket om hur djuret hade det vilket bekräftades av ägarna.

När jag flyttade hit upp slutade jag med all sådan verksamhet. Förutom ibland förstås, men det är en annan historia.

Däremot har jag koncentrerat mig mer på healing. Den gåvan har jag haft länge, alla har den egentligen, men få vet hur man kanaliserar kraften. Jag har healat med ganska lyckat resultat.

Jag kan inte sia via nätet, har fått massor av förfrågningar om det. Ibland får jag spontana intryck som jag förmedlar, men det är inte så ofta.

Tidigare liv

Min tro är att alla människor levt många liv. Själen återvinns och vandrar tills den är färdigutbildad och får ro. Man väljer varje liv man ska leva i stora drag för att lära sig något specifikt. Många andra själar följer en genom ens liv, man kanske inte har samma relation som idag men man känner ändock igen varandra på något obeskrivligt sätt.

Människor återföds inte som djur, däremot kan djur återfödas som människor.

Till er som är intresserade av guider vill jag rekommendera Margit Sandemos bok Vi är inte ensamma