SMILLA C-KULL

DRÄKTIGHET

24/3-05: Smilla börjar löpa.
2/4: Åker med Smilla till vår "testhane", för att kolla om det snart är dags. Verkar inte vara långt borta nu.

4-5/4: Idag åker vi! Vi parar Smilla på kvällen. Det hela går smidigt. Rambo är rutinerad, och vet hur det går till. Det blir en hängning på 17 min. Dagen efter är det dags igen. Den här gången går det ännu fortare. Båda vet vad som väntar. De sköter det hela själva, och det blir en hängning på 24 min. Glada åker vi hem.

13/4: Smilla är jättehungrig på kvällen. Hon gnäller efter mat och hämtar matskålen gång på gång. Har haft mer aptit de sista dagarna.

v.3: Smilla vill inte äta på morgonen. Är pigg och träningsvillig. Skällig. Suck!
Äter inte på hela dagarna på några dagar. Är mycket pigg på matrester, men inte hundmat.

v.4: Smilla börjar äta igen. Inte alltid så sugen på morgonen. Börjar få ett extra mål mitt på dagen, då aptiten är bättre. Klart påverkad - låg, lugn och kelig men skällig.
26/4: Börjar se seg flytning enl. regelboken.

29/4: Börjar svullna i spenorna. Börjar bli rosafärgade. Äter så där. Tokig i alla matrester.

v.5: Smilla kissar inne ett par gånger när hon är själv, tror vi. (Det finns ju en dräktig tik till i huset, men vi tror det är Smilla.) Behöver kissa oftare nu.
Spenorna har svullnat mer och är tydligt rosa. Gnäller efter mat, men är fortfarande inte så intresserad av sin egen mat.

v.6: Väger Smilla. Tror att hon gått upp drygt ett halvkilo. Hon har mer sega flytningar nu, och hon har fått lite mjölk. Smilla är stundtals lite flåsig nu. Äter sin egen mat bättre.

15/5: Oj, nu har Smillas mage börjat växa! Mer spenor också. Hungrig och flåsig, men pigg på träningen. Inte så konstigt med det matintresset hon har nu. Gör vad som helst för lite godis.

v.7:
16/5: Börjar äta Royal Starter Puppy.
17/5: Väger Smilla hemma, och hon har nu gissningsvis gått upp ca 2kg.
Smilla börjar känna av sin mage mer nu. Hon kan klökas när hon lägger sig ner, då det trycker på överallt. Blåsan är inte stor, så det gäller att hon får komma ut ofta.
20/5: Smilla har fått lite juver. Fotar magen, som har blivit ganska stor nu. Hon är fortfarande ganska rörlig på promenaderna.
21/5: Känner fosterrörelser.

v.8
24/5: Tempar Smilla för att se normaltemp. 37.8C. Hon har sämre aptit på sin hundmat.
25/5: Fotar magen igen. Hon är fortfarande flämtig och flåsig, men ganska rörlig på promenaderna. Hon börjar bli klumpig då hon lägger sig eller ska slicka sig.
26/5: Väger Smilla hemma. Hon har gått upp drygt 3kg. Oj! Väger en aning mer än förra gången.
27/5: Smilla har dålig aptit.
28/5: Tränar med Smilla. Är förvånansvärt pigg. Laddar, kampar och galopperar ut efter apporten. Springer några pinnar slalom. Mycket rörligare än förra gången. Dessutom rör det sig i magen, men kränger inte lika mycket. Tror inte att det är jättemånga valpar i alla fall. Men oj så fel man kan ha! Har satsat på 4 st och Mathias härmas och säger likadant. Då blir det väl ingen sport. Knopar färdigt på valphalsbanden, som vi märker valparna med.

v.9
30/5: 1 vecka kvar! Börjar tempa morgon och kväll. Smilla låg lågt direkt och fortsatte så hela fm, men tempen steg igen på em. Något börjar närma sig i alla fall. Hon är lite piggare nu också. Springer på på promenaden.
Vägde henne hemma idag igen, men hon hade inte ökat något speciellt sedan torsdags. Gått upp sammanlagt drygt 3 kg.
1/6: 58:e dygnet. Smilla har dålig aptit och är trött. Tempen ligger normalt. Inget på gång ännu. Ser ut som om valparna trycker på bakåt. Det buktar lite, och ser ut som om hon ska sätta sig och bajsa snart på promenaden. Rör sig lite bredbent. Det är en riktig tunna till mage nu. Måste väga om henne, och visst har hon ökat nu. Ca 4 kg uppgång precis som Zing! Hjälp!
2/6: 59:e dygnet. Tempen ligger fortfarande högt, även om den var lite lägre på morgonen. Idag har Smilla ätit, men är ganska så trött. Men oj vilken magen hon har fått. Hon rör sig bredbent som en cowboy! Vad ska detta sluta?! Tycker det är nog med snoppar här i huset snart, så vi hoppas att det fins lite tikar där inne i alla fall. Smilla naggar sig mot sidan av magen ibland, när det putar ut och kränger. Gör nog ont. Hon kommer med en leksak och vill leka på em. Kampar på, så lite energi finns det kvar.
3/6: 60:e dygnet. Något lägre i temp, men inte tillräckligt för att något ska hända. Väntar otåligt nu, liksom många andra. Vi vill börja fördela valpar. Hon äter hyfsat. På kvällen är hon hungrig. Äter och kommer sedan och apporterar matskålen till matte. Ett säkert kort, för att få något gott! Kl 21 har Smilla 37.2C i temp. Kan det vara dalande?!
4/6: 61:a dygnet. Tar upp Smilla på morgonen. Lite flåsig. Vill inte äta. Kanske något på gång? Tempar henne, efter att ha firat Li som fyller 4 år idag. 36.1C. Riktigt lågt! Nu gäller det att sätta igång firandet av Li!
Kl 10. Smilla har lite värkar. Börjar skaka. Hon får gå på promenad, och jag bäddar rent i valplådan. Smilla har bäddat rejält under natten. Hon blir badad, då hon kommer hem. Hon är lugn, men har låg temp.
Kl 14.30 går Smilla ut och gräver upp under altanen. Går ut och tittar efter henne. Hon har fastnat med magen bakom hundkojan i hundgården! Är ute med frambenen, men magen är för stor! Ser faktiskt lite kul ut! Jag får henne att backa hela vägen tillbaka.
Lugna och oroliga perioder växlar under kvällen. KL 23 gnyr Smilla till några gånger och tittar mot magen. Hon slickar sig gång på gång i rumpan.

VALPNING

5/6: 62:a dygnet. Smilla fortsätter flåsa och gny.
Kl 03.30 har hon fortfarande låg temp, men är ganska orolig till och från. Hon får gå ut på en promenad.
Kl 04.20 lossnar slemproppen. Smilla blir orlig, gnäller och söker kontakt.
KL 04.27 kommer lite vatten. Smilla bäddar och kl 04.31 kommer det en massa vatten. Smilla är mycket orolig, men får inga riktiga krystvärkar. Snart syns en vattenblåsa halvvägs ut, men Smilla krystar inte ut den. Verkar få dåliga värkar. Kan bero på den väldigt utspända magen. Kl. 05.15 tar vi ut Smilla och springer flera varv runt huset. Värkarna vill inte komma igång. Hon kräks flera gånger.
Efter några dåliga värkar syns två tassar ur Smilla. De ligger utan fosterhinna. Smilla krystar inte, och tassarna hänger kvar. Efter ett tag får vi gå in och hjälpa till. Tillsammans med Smilla får vi tillsist ut valpen. En tik. Och den lever!! I allra högsta grad. KL 5.48 äter hon glupskt. Hon blir märkt röd, och väger hela 290g.
Kl 06.03 är det dags för nästa. Den här gången går det lite lättare. Kommer med bakbenen först även denna. Även detta en tik! Vad är detta?! Har trenden vänt? Denna lilla tik väger bara 230g, och blir märkt lila. Hon är ganska lugn och äter kl 6.11.
Nu är Smilla trött. Kl 06.17 är det dags igen. Det tar tid för Smilla. Krystvärkarna är dåliga och Smilla väldigt trött. Ut kommer i alla fall tillsist ytterligare en tik! Tror knappt det är sant. Tre av tre. Även denna kommer med baken först, och Smilla orkar knappt ta emot den. Vi oroar oss för hur Smilla ska orka, och lyckas få i henne lite energi. Valpen är dock pigg och livlig. Väger 272g och märks gul. Äter kl 06.22.
Nu tar sig Smilla en välbehövd paus. Hon vilar och pysslar med de tre tjejerna.
KL 07.14 kommer det äntligen ut en valp åt rätt håll. Och denna gång en hane! Ja, jag antar att det måste vara någon rättvisa. Han blir blå, och väger 317g. Inte konstigt att Smilla hade det jobbigt att få ut honom. Hon får krysta på ett tag, innan han trillar ut. Han äter kl 07.27, och Smilla är trött.
Men det blir ingen lång vila. KL 07.21 vill nästa ut. Det blir en tik igen på 259g, som blir rosa. Det var värst. Fyra tikar. Ja, det har vi inte varit bortskämda med innan. Kl 07.28 äter även denna lilla dam. Det börjar bli trångt vid maten! Kanske är det klart? Orkar Smilla mer?
Nej, inte är det klart ännu. En till måste vi ha. Så kl 8.47, efter ännu en energipaus, så kommer sista valpen. Det är en hane. Han är stor och tar tid på sig ut. Stackars Smilla! Han väger 332g och får bli vit. Smilla blöder en del, då han ska ut. Men hon ser till att pyssla om alla valparna. Nu är det slut. Smilla blir faktiskt piggare. Valpen äter kl 08.57, och alla verkar pigga. Vi lämnar jättetrötta en jättetrött Smilla med 6 st jättepigga valpar!!!

VALPAR

6/6: Dag 2. Smilla har ingen aptit ännu. Hon lämnar inte de små. Måste tjata ut henne för att kissa. Hon badas ren efter valpningen, och är lite frusen efteråt. Hon får köttfärs, buljong och äggula med lite hundfoder. Både för egen energi och mjölkproduktionen. Det gör nog susen, för framåt kvällen är aptiten tillbaka. Smilla är väldigt mån om sina valpar. Lägger tassen över dem, då jag kommer in. Hon vill hämta tillbaka dem, då jag ska väga dem. Alla är mycket pigga och aktiva, och alla har gått upp i vikt mellan 20-45g. Som vanligt är det den största (vit) som ökar mest och den minsta (lila) som ökar minst. De stora ser till att ta för sig. De kravlar upp ovanpå de mindre.

7/6: Dag 3. Smilla lämnar valparna kort, för att kissa. Hon hinner med att ta sig en utflykt för att kolla in Zings valpar. Smilla äter bra idag. Är också bättre i magen. Alla valparna ökar fint i vikt. Nu har vi en spännvidd från den lilla lila tiken på 270g till den vita hanen på 417g. Ganska stor skillnad! Några av valparna är lite mattare i färgen. Kanske blir de ljusgrå?

8/6: Dag 4. Smilla börjar lämna valparna kortare stunder, men är hela tiden på språng tillbaka. Valparna vägs, och har ökat bra. På kvällen ringer Peter, Therese och Simon - Forinten´s kennel. Det var de som födde upp Smilla. De har bestämt sig för att ta en tik efter Smilla. Jättekul! Vi umgås en del och brukar träna tillsammans.

9/6: Dag 5. Smilla tillbringar nu mer och mer tid med oss, när valparna sover. Idag var det dags för valparnas första utflykt! Bilresa till vetrinären för borttagande av sporrar. Valparna placerades i transportbur och Smilla jämte. Inget Smilla uppskattade, men valparna tog det coolare. De låg nöjt, nytuttade och sov i en hög.
De uppskattade inte veterinärens hantering lika mycket. Att vara så liten och bli fasthållen var ingen hitt. Det fick vi höra. Men så snart det fasta greppet släppte, så var det lugnt och stilla igen. De kurade återigen ihop sig i buren med syskonen och somnade. Sedan fanns ju mamma Smilla och väntade ute i bilen efteråt, så snart var alla tillsammans igen.

10/6: Dag 6. Smilla bäddar och krafsar lite varstans. Hon gjorde likadant med förra kullen. Kanske hon inte gillar hotellservicen här?!

11/6: Dag 7. Nu intas måltiderna med större iver och mer målmedvetenhet. Det slits och dras och smackas högljutt. Svansarna viftar sött, när de äter. De låter frustrerat, innan mjölken rinner till. Pigga små saker. Klipper klorna första gången. Oj, oj, oj!!! Det här är livliga krabater! Börjar när de sover, men efter att ha klippt ett par klor så blir det livat. Vi får hjälpas åt, för att lyckas hålla de små benen stilla.

13/6: Dag 9. Nu kommer de upp rätt så bra på benen och tar sig runt. De ligger mer utspridda och sover. Kanske 2 och 2, istället för alla i en hög. Valparna är lite mer jämnstora nu. De minsta har knappat in lite. Den vita hanen skiljer dock fortfarande ut sig som lite större. Tikarna väger mellan 475 - 540g och hanarna mellan579 - 686g, som är den vita hanen. Minst är fortfarande den lila tiken, och hon har drygt 50g upp till nästa valp.

15/6: Dag 11. Sitter och gosar lite med de små idag. De kurar ihop sig så gott i handen. Där skulle jag kunna sitta hela dagen och gosa, om det inte fanns annat som kallade. Det gäller att ta dem nytuttade, annars är det bara leta mat som gäller. Kan inte låta bli att fundera på vilken som ska bli min! Oooh, vad kul det här är! Att få följa dessa små underverk från tiden i magen, vägen ut och sedan hela deras första tid i livet.
Vid vägningen på kvällen är det dags att byta halsband för första gången på de flesta. Alltså även dags att börja knopa nya, för det dröjer väl inte länge tills det är dags för nästa byte. Vid vägningen upptäcker vi att tre av valparna har öppnat ögonen under dagen! Vad kul! Det är den gula tiken, blåa hanen och vita hanen. De andra verkar vara på gång, så vi får se hur många som får se morgonens ljus imorgon.
Igår fick Smilla sig en uppsnofsning. Vi friserade mamma Smilla en aning. Hon har faktiskt massor av päls (helst på benen) och är bra i hullet. Lite mer muskler vore inte fel, men det börjar vi jobba på om några veckor. Sedan fick hon tuktas lite, då hon tog sig ton mot grannens hund. Han råkade passera hela vägen precis intill vårt staket, och då måste vi vakta våra valpar. Så Smilla tog fart och tjongade huvudet rätt i staketet! Men så fick man inte göra, sa matte, så Smilla pussades (med den väldoftande munnen efter att ha städat valparna) och viftade på den lilla knorren allt vad hon orkade. Hon verkar också sugen på att få jobba lite igen. Var snabb att skynda in under datorbordet, då jag råkade tappa en penna där. Svisch, så hade hon hämtat den och lämnade av den snyggt. Ja Smilla, du får vänta några veckor till.
Börjar sitta och gosa och pilla med de små valparna mer nu. De börjar snart bli mer medvetna om omvärlden. De är väldigt coola valpar, tycker jag. Är de bara nytankade, så finner de sig gott i att bli klappade, pussade och gosade med. En gäsp eller två, så lägger de sig tillrätta.

17/6: Dag 13. Idag har alla valparna öppnat ögonen. Den lilla lila tiken var sist ut. Hon kisade lite mot mig, då det var dags för vägning framåt kvällskvisten.

19/6: Dag 15. Nu börjar de visa lite antydan till att se och höra oss, då vi kommer till em. Sitter upp. Fortfarande ganska coola. Första avmaskningen är gjord.

21/6: Dag 17. Nu har de börjat visa de första lekbeteendena. Ligger och gapar mot varandra. Låter mer nu. De visar mer reaktioner och nyfikenhet, när vi kommer in till dem. De uppskattar att bli klappade och kliade på. Gäspar gott och rullar ihop sig. Slickar lite på handen. De märker snabbare när Smilla kommer in till dem. Då blir det liv i valplådan. De går riktigt bra nu. Inga problem att ta sig fram på alla fyra. Idag var det vägning igen. De har ökat lite mindre de sista dagarna, men alla går upp och är pigga. Den lila tiken är fortfarande minst på 677g. Efter henne kommer den rosa tiken och den röda tiken på 776g och 779g. Den gula tiken är lite större på 828g. Hon känns som den som har varit tidigast i sitt sociala beteende, men så var hon först med att öppna ögonen också. Hon kommer fram, går runt och kollar läget en del och visade lekbeteenden först. Den blå hanen gillar att bli kliad på sin lilla valpmage. Han väger 833g, och den vita hanen är fortfarande störst på 945g. Det skiljer lite mellan störst och minst. Men alla är väldigt framåt, pigga och nyfikna. Känns så spännande i väntan på de närmsta dagarna, då vi kommer att få se mer av individerna.

22/6: Dag 18. Kommer och hälsar på valparna. Den vita hanen ser mig. Han gör ett riktigt stamp med frambenen och skäller till. Sedan börjar svansen och hela rumpen vifta som bara den. Han kommer snabbt fram och hälsar. Han är jätteglad, och svansen viftar. Han har nu en mjukare päls och ser lite yvig ut. Han är så söt och charmig! Störst som han är, så ser han ut som en liten köttbulle! Busar och slickar fingrarna på mig. Påminner mig lite i både utseende och sätt om vår lille Tuffe (som vi kallade honom de första 8 veckorna) - Arbetsmyrans Aktive Alf från Smillas förra kull.
Den blå hanen upptäcker oss och kommer fram. Han sätter sig vid kanten och blir kliad. Han sitter där och tittar upp. Gäspar lite. Nu vaknar den röda tiken till. Hon kommer och upptäcker att Smilla står jämte oss. Hon börjar gny och röra på sig. Smilla hoppar i, och snart har alla börjat äta.
Smilla diar sina valpar ofta. Är väldigt pysslig med dem. Noga med att städa och slicka. Det är rent och torrt i hennes valplåda. Hon ligger kvar med dem en stund efter att de har ätit färdigt, och slickar på dem. Ibland kan hon få en liten slick tillbaka på nosen från en belåten valp.

23/6: Dag 19. Kommer in till valprummet, och ser några av valparna hänga på kanten till valplådan. Mer rörliga och socialt medvetna nu. Idag är det riktigt bus på valparna. De söker kontakt. Inga tveksamheter. Slår med tassarna, biter i fingrarna och rullar över på rygg. Upptäcker att vår köttbulle, den vita hanen, har fått en kindtand.

24/6: Dag 20. Kommer hem från midsommarfirande på dan, och möts i valprummet av vår köttbull (vit hane). Han har kommit ut ur valplådan, och sitter lugnt på filten utanför och tittar med Smilla. När han ser oss, kommer han glatt svansviftande och hälsar. Kanske ville han vara med och fira midsommar?! På kvällen vid läggning träffar vi på den rosa tiken, på väg ut ur valprummet. Lugn och självsäker är hon på upptäcksfärd. Inte ett ljud har vi hört. Hon hälsar glatt, men finner sig i att bli tillbakalyft till valplådan. Många som vill fira midsommar idag, tror jag! Ja, så nu får det vara extraskiva i valplådan på nattetid i alla fall. Inga fler rymningar!!!

25/6: Dag 21. På em hörs ljud från valplådan, och jag möts av den vita hanen i valprummet. Han är utanför valplådan. Igen!
Idag är det dags för första måltiden! Den består av nötfärs, äggula och ljummet vatten. Valparna hinner lägga sig, trötta, innan jag har tillrätt den delikata rätten. Den rosa tiken känner doften. Hon kommer fram. Kletar lite vid munnen på de övriga, för att få liv i dem. Börjar slicka och låta. Några får hjälp att hitta fram. Sedan äts det friskt. Slickar varandra efteråt. Tar vara på resterna.
Valparna är lite svullna i tandköttat av tänderna som är på väg. De tuggar gärna på fingrarna och slickar lite grann. De busar med både oss och varandra.
Får byta några halsband idag. Dags att knopa nya. Passar perfekt ute en solig dag med en midsommartrött kropp.

26/6: Dag 22. Idag får valparna flytta ut ur valplådan i valprummet. Lika bra. De hoppar ur ändå.
Idag blev det ändring på matmenyn. De försåg sig själva med torrfodret pga mitt slarv! Gav Smilla sin mat i valprummet och gick. Smilla åt inte upp och gick därifrån. Mathias hittade 6 ivriga valpar i matskålen. Matintresse verkar finnas!
Pyssledag idag. Vägning, avmaskning och kloklippning. De är lugna vid kloklippningen. Finner sig i att flyttas runt och bli lagda i olika ställningar. Avmaskningsmedlet intas med huvudruskningar. Smakar väl inte lika bra, som den övriga matmenyn. Vägningen visade inte mycket nytt. Den rosa tiken hade gått om den röda tiken, som nu blev näst minst. Minst är fortfarande den lila tiken på 833g mot störst - vit hane - på 1117g. Däremellan är det jämnare - röd tik 918g, gul tik 1013g, blå hane 979g och rosa tik 966g.

27/6: Dag 23. Smilla börjar leka med valparna. Hon puttar lätt omkull dem med nosen, biter lite över huvudet och i benen. Valparna tuggar och slickar tillbaka . Underbart att se!
Försökt fota valaprna idag. Hopplöst!!! De var som tokiga. Små studsbollar. Hade en bit torrfoder i handen, för att locka med. For hit och dit, hoppade och studsade. Inte blev det många bra kort där inte. Till och med batteriet på kameran hann ta slut undertiden vi höll på! Men vi tyckte oss se din Csardas, Antje. Den vita hanen dansade och skuttade på korten, och gjorde riktigt skäl för namnet.

28/6: Dag 24. Börjar visa intresse för föremål. Biter i gosedjur och puttar på boll. Lite kampbeteenden. Alla kommer och hälsa nu, när man kommer in i rummet. Smilla leker med dem. Barnen är med och klappar. Valparna klänger på dem.
Nu tror vi oss ha konstaterat att 2 av valparna blir fakofärgade. Kul, tycker vi. Inte så vanligt. Återstår att se hur färgen utvecklas.
Idag fick valparna gå tillbaka till sin egenvalda meny. De fick 2 mål uppblött "starter" - valpfoder. Ååh, vad de åt! Det gick hem.

30/6: Dag 26. Idag får valparna komma upp i köket på dan. Den röda tiken gnäller lite, innan hon kommer till ro. Hon går efter Smilla. Den lila tiken lägger sig för sig själv, och sover tugnt. Lite bus blir det på de övriga.
Vägde valparna igår. Oj, vad de gått upp! Bra respons på maten, för aptit har de.
De små gör utbrottförsök ifrån köket. Lyckas trycka upp kompostgallret flera gången, men går inte så långt. De sitter eller ligger och sover precis utanför, när jag kommer.

1/7: Dag 27. Släpper ut valparna ur valplådan på morgonen. Snart ser jag den röda tiken i. Undra rom jag kunde glömt henne. Efter ytterligare en liten stund ligger den röda tiken igen nu tillsammans med den lila tiken och sover i valplådan. Övriga busar runt utanför.
Byter några halsband igen. Dags.
Smilla får följa med ut och springa idag. Hon har själv minskat sin mat nu när valparna äter några mål annan mat. Dags att börja motionera lite.Valparna är uppe i köket på em. Det är mycket bus och humör. Brottas, kampas och springs runt. De skäller och morrar, även om jag tycker de är ganska sparsamma med skallen. Morrar mer när de leker. Precis som Smilla kanske?

3/7: Dag 29. Massor av besök just nu. Främst till andra kullen. Smillas valpar har fått vara större delen av dagarna uppe i köket med oss. Finner sig tillrätta där. Nu har Smilla sagt ifrån om diningen någon gång. Låter dem in te alltid tutta. I valprummet går de ofta i valplådan, då de ska sova. Rör sig i och ur relativt smidigt nu. De är så små, men det är kul att se hur de läst sig luta sig framåt och tippa över kanten. Börjar kunna se lite skillnader i sättet på de olika valparna. Ännu ska det hända så mycket, att det är svårt att veta vad det ska bli av dem. Ändå spännande att observera dem tillsammans. De är olika aktiva i sitt kontaktsökande bland annat. Den röda tiken och den vita hanen är nog intensivast i sitt kontakttagande. Den lila tiken visar just nu minst behov av kontakt med mig. Återstår att se vad som händer de närmsta veckorna.
Idag får de vara även ute i hallen. De utforskar den lite i taget. Hittar leksaker, skor mm. Den gula tiken ger sig iväg på upptäcksfärd. På kvällen hör jag ljud bortifrån sovrummet. Låter som en lite orolig valp. Då har den blå hanen tagit sig ända dit bort själv, och hittar inte riktigt därifrån.
Några av valparna får gå ut för första gången idag. Den röda, lila och vita valpen. De får gå ut i trädgården själva en och en. Spännande! Ser sig omkring. Blir mer kontaktsökande. Den röda tiken följer mig hela tiden, medan den lila tiken är lugn och sitter själv. Hon söker mig dock mer än inne. Den vita hanen ser sig omkring, och letar sedan upp mig. Den vita hanen och den röda tiken har jag just nu rekordinkallning på! Kommer som små skott. Så charmiga!
väger valparna idag, och jämför dem sedan med våra 2 övriga kullar. C-kullen är då den i genomsnitt minsta vid denna ålder. Den lilla lila tiken är mycket mindre än de minsta i den 2 tidigare kullarna. Deras genomsnittliga vikt nu är 1384,3g. Den lilla lila tiken väger 1165g och den vita hanen är fortfarande störst på 1696g. Ganska stor spridning.
Nu börjar namnen bli klara till valparna. Valpköparna har själva valt namn efter kullbokstaven till sina valpar. Alltid spännande att se vad de får för namn.

4/7: Dag 30. Valparna är ute en del på dagarna nu. Det är så varmt både inne och ute. De blir trötta. Skönt att kunna vara ute och busa en del då.
Det är mycket besök till den andra kullen framför allt just nu. Försöker lägga mest tid på de här små valparna under dagen, för de andra får sitt vid besöken. Många som vill titta och kela. Det är bra att de får träffa mycket olika människor. Den blå hanen har varit lite lugnare och mildare. Han har kommit mer de sista dagarna. Kanske bara lite senare än de andra. Han är hemskt söt och charmig. Bits inte lika hårt, vilket kan uppskattas emellanåt.

5/7: Dag 31. På kvällen lämnar vi gänget och åker för att titta på schäfervalpar. Kanske låter dumt när man har 13 valpar hemma! Barnen var i alla fall lika glada, som om de aldrig hade sett en valp innan. Men de visade att de var härdade med valptänder, då de lugnt och glatt satt bland 6 hysteriskt klättrande, rivande och bitande schäfervalpar. Svärmor var hemma och skötte ruljansen med de små. Hörde talas om enhel del bus och kel efteråt. Nöjda valpar skulle jag tro.

6/7: Dag 32. Värmen håller i sig, så valparna är ute mycket. De kommer in i köket mitt på dan, då de är som varmast. Börjar plocka ut dem en del en och en nu. Dels för att de ska få vara själva, utan kullsyskonens stöd och dels för att vi bättre ska se vilka de är. Den röda tiken känns lite mjukare. Mycket kontaktsökande. Den lila tiken är mer självständig, men har börjat visa mer intresse för oss. Den blå hanen kommer mer och mer. Sett mer av kampbeteenden på honom idag. Han tar också mer kontakt och leker mer över huvudtaget. Känns som om de är något mer omogna än den andra kullen. Kommer lite senare. De är också något lugnare och mycket tystare. Men det finns både temperament och humör. De är inte så gamla ännu, så det blir kul att se vad det slutar.
Idag är de ute i hundgården för första gången. Där står bla en lastpall, där de snabt kryper under. Det är snart där under allihop, och det hörs div ljud därifrån. Det är bus, men även argare toner, då någon är ivägen. Plötsligt tittar det fram ett litet huvud eller ibland en svans, då någon lagt in backen. De verkar tycka at det är kul att klättra och krypa omkring där inne.
Idag bokar vi tid för veterinärsbesiktning, vaccination och id-märkning. Börjar gå åt det hållet. Veckorna går fort.
Skickar in registreringspappren idag, så nu är namnen klara. Här kommer arbetsmyrans nästa kanongäng:
Charmiga Cessa, Chica Csilla, Cha-Cha Chi, Coola Cayo, Canon-Compis och Check-out Csardas. Lycka till!

7/7: Dag 33. Valparna är ute en och en på morgonen. Nixy och Smilla är med. Spännande att ta hjälp av Nixy, för att läsa de oika individerna i kullen. Nixy behandlar dem olika beroende på deras beteenden. De som tar sig lite för mycket friheter (enl henne) tar hon över huvudet, och släpper sedan. Detta upprepar hon tills valpen lugnar isg och visar någon form av underkastelse. Hon lär dem ett socialt beteende. Även Smilla fostrar lite på detta sätt, men Nixy är väldigt tydlig att se på med valparna.
Den rosa tiken får fostras lite. Hon är ofta väldigt glad och sprallig, när hon kommer ut själv. Hon far runt som ett litet yrväder. Hon är ganska tuttig också, så när Smilla närmar sig så vill hon gärna tutta lite mitt i allt. En glad och sprallig valp. Söker mycket kontakt. Nixy får hålla på ett tag, innan hon får bukt på den tassbitande studsbollen.
Sedan släpps den röda tiken ut. Hon söker mycket kontakt. Följer mig glatt. Har kanoninkallning på henne! Hon är troligen lite mjukare. Lite mer gnällig och osjälvständig än så länge. Samtidigt ett riktigt charmtroll! Så glad och sprallig! Syns verkligen bland de andra. Väldigt livlig, far runt och kampar och busar. Nixy har inga problem med henne. Den lilla tiken har lärt sig hur hon ska göra vid kontakt med Nixy. Hon sätter sig stilla, och vänder upp huvudet med långa mungipor, som i underkastelse. Nixy bara nosar och slickar på henne en gång. Hon får visst godkänt på dagens lektionspass.
Den blå hanen har kommit mer och mer det sista. Har varit mycket lugnare och mildare. Han 'är nu mer framåt och kontaktsökande. Nyfiken och går och tittar sig omkring. Tar kontakt med Nixy, och busar med henne. Han kommer springande till mig, när jag ropar. Busar även med Smilla. Känns positiv och nyfiken. Ska bli kul att se vad han slutar. Han har nog varit lite senare än de andra.
Den lila tiken söker mer kontakt nu. Hon är glad och sprallig i kontakten. Hon har tidigare varit ganska neutral och intresserad av mig. Går sin egen väg, busar med andra valparna och utforskar omvärlden. Känns ganska självständig och cool. Hon leker med hundarna, och Nixy tuktar henne lite. Tar ett tag, för att få henne att acceptera det hela. Hon sprallar på, och om Nixy inte är kul så går hon iväg och ser sig omkring. Henne har jag ingen kanoninkallning på. Nu kommer hon oftast, men kan välja att hitta på något annat. Får se vad som händer med henne. Än så tillkommer så många egenskaper, så det är svårt att veta vad de slutar. Känns i alla fall mer självständig och kavat.
Den gula tiken känns framåt och tuffare. Ganska sprallig med humör. Kan ta sig ton mot de andra. Ofta snabbt framme, när något händer. Hon sprallar, leker och busar ute. Glad, och kommer när jag ropar. Gör lekinviter för mig. När Mathias kommer och sätter sig, slår i marken med stora arbetshandskar på sig, blir hon dock osäker. Hon är nyfiken, så hon går sakta, nosande framåt, men viker undan i det sista. Hon är dock fortfarande nyfiken, så hon kommer direkt tillbaka. Fattade nog inte vad det var för stort, som slog framför henne.
Den vita hanen vill alltid vara med. Kan gnälla efter oss eller Smilla och titta ut från kompostgallret vid dörren. Han är bara glad och sprallig, men med en hel del humör gentemot de andra. Oftast först framme, kommer direkt när jag ropar. Han kommer som ett skott, och ser ut som en studsande köttbulöle med sin yviga päls. Väldigt söt och charmig! Söker mycket kontakt, och känns ändå ganska mild gentemot oss. Packar på em, och hämtar en väska i deras valprum. En annan mindre väska ramlar ner precis framför honom. Han gör inte en reaktion. Bara gäspar, när jag tar upp den. Cool kille (eller blind och döv!) Ingen av de andra sovande valparna i närheten reagerar heller.
Riktigt åskväder på em. Har lämnat valparna uppe i hallen, när jag ska åka och handla. Skyndar hem, men möts innanför dörren av mycket trötta, sovande valpar. De förstår inte varför jag absolut vill haner dem i sina valprum. De får i alla fall gå ner och lyssna på radion en stund, i fall att.
Idag får de börja äta ouppblött foder. Det går ner. De har bra aptit. Kanske nästa lite rultiga en del av dem. De får vatten i maten ett tag till, eftersomdet är så varmt ute. Dre blir trötta och slö, och är ganska dåliga på att dricka det vanliga vattnet. De diar inte heller lika ofta längre.
Idag får de eget valpbesök. Annars har det mest varit till andra kullen, och de har fått titta på. Nu var det deras tur att få mutas med lite nötfärs. Det uppskattades, och svarades med bus och kel. Sedan fick de små tuggpinnar till kvällen, men de nosade och slickade lite på dem. Smilla var snabbt där, och tog hande om dem.

8/7: Dag 34. Den vita hanen tar sig idag ut från valprummet. Han lyckas klättra upp på backen och ta sig över. Alltså dags för ny lösning av dörr!
Har dem ute en del själva och 2 och 2 idag. Li får sitta i valphagen och mata övriga med lite nötfärs. De blir precis till sig för både färs och Li. Li är mycket uppskattad av valparna. Den röda tiken är mycket livlig och framåt. Söker mycket kontakt. Hittar Li och Tindra på sin "plastgunga", och rusar dit och upp på gungan för att hälsa. Klättrar och halkar runt där utan betänkligheter. Tycker mycket om barnen. Men lite gnällig är hon allt. Är väl dem som piper mest fortfarande.
Den lila tiken känns mer sjä'lvständig. Hon söker kontakt när hon vill. Busig och kul att titta på. Utforskar, tittar i buskar, hoppar och skuttar. Söker upp Nixy, för att leka lite. Henne kan jag ropa på och klappa händer, hoppa och skutta, utan att hon har det minsta tendens till att komma. Sedan kan hon plötsligt sätta fart mot mig, och jag ropar glatt åt henne... och så drar hon bara förbi!!! Självständig dam. Sedan vill hon hälsa. Då kommer hon som ett skott, hoppar och pussas, biter i händerna och vill busa. Käck, tycker jag!
Den blå hanen kommer mer och mer för varje dag. Idag var han först fram. Busar lite, går iväg och undersöker. Leker med Nixy. Ibland kan han bli sittande, och bara se sig om. En liten Ferdinand, kanske. Lugnare i alla fall.
Den rosa tiken är sprallig. Svår för Nixy att tukta. Bara sprallar mer, när Nixy kämpar. Mycket spring i benen. Rusar runt på lite pumifnatt, hoppar och skuttar. Positiv i kontakten. Pussas gärna. Hon tycker om att ligga i knät på Li.
Den vita hanen är glad, positiv och sprallig som vanligt. Söker mycket kontakt, och är intensiv i kontakten. Pussig och busig! Mild gentemot oss och mer dominant i leken med de andra. Han lägger sig gärna på rygg, och låter sig bli kliad på lilla valpmagen.
Dn gula tiken var sist ut idag. Komer glatt och hälsar. Hon får lite färs av mig, och sedan har jag världens följsammaste hund kring benen! Kommer så fort jag ropar. Inte konstigt med den mutan! Hon kampar lite med min hand, och går sedan och ser sig omkring. Hon är busig och dominant bland de andra.
Passar på att försöka ta några kort med hjälp av Li.
Idag lämnar Arbetsmyran nr 1, dvs jag, gänget för några dagar. Åker på viloläger ;-) med barnen. Vi tar oss lite semester, och lämnar över de små i trygga händer. Mathias håller ställningarna tillsammans med Jennifer. Jennifer ska vara här hemma och ta hand om gänget, då Mathias jobbar. Det blir en ny människa, som kommer att vilja leka, busa och kela en hel del, tror jag. Massor av aktiviteter med nya människor - nyttigt för valparna! Med dubbla känslor packar jag väskorna och säger Hasta la vista för några dar!!!

14/7: Dag 40. HEMMA IGEN!! Kom hem igår, och chockades av att se mina små valpar så stora! Oj, så mycket det händer på några dagar. Mer päls, större och mera med och framåt. Riktigt sociala små knyten hälsade glatt i valphagen, när jag hoppade i direkt. Tror den gula tiken var först framme. Hon har blivit mer grå i ansiktet nu. Blir nog en ljusgrå tjej. Hon hälsade glatt, och busade och bet mig i fingrarna. Fler tänder också, kunde jag konstatera!
Sedan var resten av högen där. Även den lila tiken och den blå hanen har bleknat mer kring nosen. Blir gråa pumisar. Den blåa hanen var sist framme hos mig. Han tog sig en tupplur, när jag kom och lät sig inte störas av de andras bus. Den lila tjejen hoppade, skuttade och bet i mig. Busig! Den röda tiken inledde med ett pusskalas, innan det övergick till kamp med fingrarna. Den rosa tiken var också pussig, och hittade Li, då hon hoppade i bland dem. Det är den rosa och den röda tiekn som gärna är en stund i knät på Li. Den vita hanen syntes som vanligt. Framåt och käck! Mycket busig, men mild och pussig gentemot oss. Finns mer humör i honom mot de andra. Härlig hund, tycker jag!
Hann med ett valpbesök också, innan dagen var slut. Nu har de flesta hunnit få se sina små. Mycket folk har passerat för valparna. Positivt, tror vi. Alla klappar, busar och kelar, och ger dem positiva upplevelser.
Idag får de vara med oss inne på fm. Några av dem har kommit på den vanliga egenskapen att ta sig ett bett i en passerande hälsena. Aj! De är faktiskt ganska tysta, så vår frukost bland valparna klarade sig utan alltför mycket inslag av aphuset på Kålmården. Vi väntade med att äta tills de busat av sig det mesta. De är väldigt sociala nu. Kommer så fort man förflyttar sig någonstans, och viftar på sina små svansar. När de busar är de som små radiostyrda bilar. Låt dem koppla ett tag runt fingret, så kan man styr dem runt runt så, som en liten radiostyrd bil. Men med fingret som insats. Idag fick de leka med skinntrasa i långt snöre. Det får gå lugnt tillväga, för att de ska hinna med och se när trasan hoppar iväg. Då kampar de på i trasan, morrar och kämpar för att vinna den. Framför allt den röda och den gula tiken ruskar den ordentligt. Den blå hanen hittar Lis gosenasse (Lotta på Bråkmakargatans gris) och släpar stolt runt på. De börjar också få större rörelsefält, då vi släpper dem lösa i trädgården. De använder sig av ett större område i trädgården att busa runt på, och följer oss bättre då vi går iväg. Kul att se dem lösa allihop tillsammans i trädgården. Hur de jagar varandra fram och tillbaka. Smilla och Nixy är med och fostrar. Nu börjar de lära sig hur de ska bete sig, då Nixy kommer fram. De får en låg kroppshållning och svansen går. Lite fjäskande. Då kommer de undan. Kul att se hur effektivt och enkelt hon lär dem hundspråk. Nu börjar de olika individerna göra sig klara för oss. Vi börjar få en tanke för vart de olika valparna ska hamna. I slutet av nästa vecka ska vi göra vårt val, är det tänkt.
Ja, kul att vara hemma igen. Här är det full fart med alla charmiga nallebjörnar. TACK Jennifer för all hjälp med valparna dessa dagar! Det har blivit mycket bus, kel och gos. Tacksamma, krävande valpar att komma hem till.

16/7: Dag 42. Oj, vad de utvecklas! De kommer mer och mer för varje dag nu. mer social kamp, mer livlighet och föremålsintresse. De blir mer rörliga och använder sig av större områden att springa på. De älskar att ruscha runt i trädgården efter Smilla, och undersöka, klättra och krypa. Den lila tiken och den vita hanen är de som ger sig iväg mest, för att undersöka nytt. Framförallt den lila tiken. Hon visar mer intresse för oss nu, men har inget större beroende. Hon drar iväg in i buskarna och leker med pinnarna, försvinner till andra sidan där hon undersöker fönster, trappor mm. Hon är lik Smilla i hennes självständiga beteende, och lik Rambo i sitt studsande och spralliga sätt. Hon är en riktig liten racerråtta, för liten är hon. Pytteliten och så söt! Den gula tiken och den röda tiken bits nu hårdast! Aj! Ja, det är väsentligt för oss!! Tänk er själva att sätta in fötterna till 6 hungriga valpar, som bara längtar efter sällskap efter natten. Då gäller det att veta hos vem man sätter fötterna. Den röda tiken har mycket kamp - ruskar och morrar. Den gula tiken älskar mina fötter, biter hårt och hela tiden (känns det som ibland). Hon tycker om att leka med trasan, och är ofta först fram och kollar läget. Den rosa tiken är sprallig och pussig. Känns något mildare kanske. Mycket fart i henne, kamp och kontaktsökande. Hon busar mycket med Nixy och Smilla. Barnslig sprallig och milt pussig på något sätt! En mycket glad och älskvärd liten tik , som gör en glad. Den vita hanen har börjat kl'ättra uppför trapporna ute nu. Så passar man sig inte så kommer han in från trädgården. Det är väl ok, om man bara har stängt andra grindar till trappan tex. Är mest orolig att han ska trilla ner. Men finns bara jag och Smilla på rätt sida trappan, så far han glatt och väldigt charmigt kring våra ben. Så busigt charmig! En mycket positiv valp med humör och social kamp och stort människointresse! Den blå hanen utvecklas fortfarande mest av dem alla. Han har börjat bära runt på lite leksaker och vill mer och mer vara med och busa lite vildare lekar med de andra. Han är helt klart den lugnare i gänget, men mycket kelig och busig. Han tar till ett annat läte än skallet ibland. Särskilt om han vill komma och vara med. Han kuttrar! Låter roligt. Hans tänder känns rätt bra idag också. Aj! Idag är det en hel del regn. Valparna är ute i småomgångar och sedan med oss i köket och hallen en del. De älskar att vara ute, och är vana vid att ha gott om utrymme att röra sig på. Men Smillas valpar trivs bra i köket nära oss. Riktigt busiga och gosiga beroende på om de är trötta eller inte. Så gott att ta upp en valp, som börjar bli trött efter en lång tids busande. De småbits i fingrarna, pussas i hela ansiktet och myser ihop sig i famnen. Sedan får man klia, gosa och lukta hur mycket man vill på den lilla valpkroppen.
Den vita hanen lyckas riva ett kompostgaller över sig idag. Han blir tyst, men kryper bara ut och är sedan oberörd. Skönt att se. Den rosa tiken börjar bli expert på att ta sig ut från kompostgallren. Hon trycker på dem tills det blir en liten glipa. Sedan kryper hon ut där. Det gäller att sätta för med något riktigt tungt. Ute leker de mycket med trasan, både med oss och med sig själva. En tre-fyra stycken kan hänga i den och kampa samtidigt. Hittar man ingen trasa, så går det lika bra (tycker de) att bita sig fast i ett ben som rör sig. Det är i alla fall smidigt om man vill gå iväg med dem någonstans. Det är bara att släpa benet med valpar dit man ska!

17/7: Dag 43. Idag är valparna ute lite på fm, innan vi väntar regnet. De har kommit på att de kan springa uppför trappan nu, så där får vi hålla koll hela tiden. De blir lite övermodiga - klättrar upp, kikar över kanten, skäller på kamraten där nere - och så ner igen. Sedan är de lika mycket under trappan. Där finns massor av barnens leksaker. Där kryper de under, klättrar på och gräver i kanterna. Efter förra kullen lärde vi oss en läxa, och la dit stenplattor, men det går alltiod att gräva i kanterna. Nu måste vi börja vara med och hålla räkningen mer än förut. Tidigare höll de sig på framsidan, och kom direkt när vi ropade. Nu försvinner de på upptäcksfärder, och är de upptagna av något spännande så kommer de inte direkt bara för att jag ropar.
Alla valparna är med och kampar lite i trasan. Den lila tiken bestämmer sig för att inte vara med längre. Hon skuttar iväg och får ett pumifnatt. Hon klättrar mot äppelträdet och får tag i nedersta grenen. Den står hon mot stammen, biter i och morrar. Sedan skuttar hon glatt iväg igen med en och annan rusch på vägen.
Ja, vi har ju inte bestämt vem som är vem ännu, men den gula tiken verkar tycka det är dags nu. Hon vet nog vart hon vill. Hon bestämde sig för att det var dopdags idag. Hon plumsade i mopphinken! Jag fiksade snabbt upp henne, och så fick det bli en dusch. Den var inte lika uppskattad. Men hjärnceller kanske är en bristvara hos denna käcka tik. Kan det ha tagit en kvart innan hon var i igen. Ja, vad gör man. Ännu en dusch. Det var vi som fick lära oss av det hela istället. Nu står mopphinken på andra sidan kompostgallret!!!

17/7: Dag 44. Hon fick som hon ville - den gula tjejen. Idag döpte vi dem! Känns som om alla individerna har hittat sina rätta hem. Solvig Berkvist var här, för att ta en titt på det exteriöra. Så bestämde vi oss. Var faktiskt inte alls svårt. Så nu kan vi kalla dem sina rätta namn, när vi kommer åt.
Röd- Charmiga Cessa, lila- Chica Csilla, gul- Cha-Cha Chi, rosa- Coola Cayo, vit- Check-out Csardas, blå- Canon-Compis.
Har dem ute en del en och en nu. Smilla har lättare att leka med och fostra dem då. Annars blir det bara valpbus i grupp. Ger dem mer att vara ute en och en. Smilla verkar uppskatta det också. De har riktigt kul, och man ser tydligt de olika individerna då. Kan även förstå de olika valparna genom att se hur olika Smilla och Nixy beter sig mot dem. Intressant att sätta sig vid sidan om och studera.
Idag har det varit en del besök och mycket fotande. De har fått posera en hel del. De flesta fastnade ok på linsen, men Csardas hamnade i alla möjliga ställningar på fotona. Försökte istället fånga honom i rörelse, när de lekte. Det gick lite för fort för min digitalkamera. Han hade intagit ett gäng andra ställningar, innan min kamera hann knäppa av. Bättre lycka nästa gång. De har fått mycket gos, bus och uppmärksamhet hela dagen. Ändå har de haft energi för en massa rutscher i trädgården i värmen. Fick vara ute till sen kväll i värmen. Busade med Nixy, Smilla och barnen. Li är så glad att hon har fått klart vem som är hennes Cessa nu. (För enligt henne, så är det bara HENNES hund!) Det finns ett ömsesidigt intresse dem emellan. Två söta Cessor!
Ja, lite bus orkade dem med trots allt i valprummet på kvällen. Sedan var det ganska tyst. Sover nog gott inatt!

20/7: Dag 47. Idag har vi försökt fånga de små på fotolinsen igen. Denna gång när de är i rörelse. Och det var inte lätt!!! Innan kameran hinner trycka av, så har de ändrat position flera gånger. Kom på att det var bäst att trycka i förebyggande syfte. Oddsen var nästan bättre, för att få ett bra kort då. Fick gissa mig till vad de tänkte göra här näst. Csardas är så kontaktsugen, att så fort jag hukar mig ner för att ta kort, så kommer han i ett huj. Inte lätt att fånga honom på kort. Det får bli en riktig närbild i så fall. De rör sig runt i hela trädgården nu. Inte alls så beroende av var de andra eller jag är. De vill fortfarande gärna tutta lite på Smilla, så hon är ett bra hjälpmedel som inkallning. Kommer hon, så kommer oftast de.

21/7: Dag 48. Mycket lek och bus. Tycker bara de blir värre och värre dag för dag! De bits och låter. Inte så mycket skall ännu faktiskt. Det tackar vi för. Fick gå in mitt i ett bus ute idag, för att det kom en skur. Massor av pigga valpar i köket är inte lätt. De satt fast i fötterna och ruschade runt genom hallen fram och tillbaka. Att maten sattes fram märkte de knappt. Först sprang de av buset i benen, innan de kunde äta. Nu har de hittat barnens sandlåd! Jippi! De klättrar upp och gräver, skuttar och krafsar runt i sanden. Sanden far överallt. Härligt med små sandiga monster som vill pussa sedan! I buskarna trivs de också. De far runt och jagar varandra - ut och in - biter i kvistarna och krafsar runt. Verkar valparna vara borta, så är ett bra tips att leta i buskarna. Brukar kunna gömma sig ett helt gäng där inne. De bär på saker, hoppar och skuttar, gör ruscher, kampar om leksaker, härjar med varandra och biter i mig. De orkar hålla på ganska länge i taget nu, men i gengäld så sover de ganska gott efteråt.
Mycket sociala valpar än så länge,. Framme och upp i knät vid besöken. Viftar på sina små svansar. Ibland har de inte tid. Då det är mycket spring i benen, så är det roligare att jaga kompisarna. Min inkallning har sjunkit i betyg från en solklar tia till kanske en femma - sexa. Beror på vem jag vill kalla på. Vita Csardas kommer som ett skott i princip alltid. Han är bara glad och vill vara med, oavsett vem som kallar. Lilla Csilla däremot bestämmer själv om hon har lust. Har hon det, så kommer hon som ett skott och överfaller. Ja, tur att det inte blir mitt problem sedan. Det får alla energiska valpköpare ta tag i. Visst ja, en blir ju kvar här. Bäst att börja tjuvträna lite med Cessa...

24/7: Dag 51. De börjar bli riktigt livliga de små. Bits och härjar. Idag var de inte alls nöjda kl 7 på morgonen, och det hördes. De brukar tröttna efter en stund, då ingen kommer. Men inte idag. Gnällande och skällande krävde de att någon skulle komma med både uppmärksamhet och mat. De får inte tutta så mycket nu, så det är med stor aptit de kastar sig över maten. Sedan måste de få avreagera sig en stund. Alla vill ha massor av uppmärksamhet, ocxh det är inte lätt att få när man är 6 stycken. Och så är det så häligt att komma ner på morgonen.... ett rum fullt av skrikande valpar som vill bli uppburna och få vara med, ett rum fullt av div illaluktande saker som valparna har avlossat under natten. Och sedan ska man försöka städa bland alla dessa uppmärksamhetstörstande valpar, som kliver i det mesta. Visst låter de härligt!? Dags att hämta dem snart!!!? ;-) Nej, de är faktiskt superhärliga och charmiga. Men visst ska det blir skönt att snart slippa denna del av jobbet. Men jag kommer att sakna att bli överfallen av hoppande, pussandes små ulliga bollar med massor av energi och glädje. För kan man bli annat än glad, när man ser deras framfart och allt de tarsig för. Påhittiga små valpar.
Det verkar som om jag börjat komma in i någon bearbetningsfas inför leveranserna om en vecka. Kanske beror det på att vi står mitt i leveranserna med den andra kullen. Det börjar bli tomt. Nåja, inte så tomt. Har fortfarande just nu 11 valpar i huset. Borde väl räcka för de flesta!
Just nu är det lugnt och stilla efter att ha härjat av sig morgonivern. De ligger och tuggar gott på sina små tuggben, som uppskattas mycket. Så då ska jag väl passa på att ta itu med något annat, innan det blir lekstund med lektanten igen!

25/7: Dag 52. Valparna har nu fått flytta till Zings gamla lyxsvit, efter att hon och de flesta av hennes valpar har flyttat ut. Flytten gick bra. Det större rummet uppskattades. De härjar runt lite mer bara. De fick också adoptera en av Zings valpar, som ska vara kvar en vecka. Det gick fint. Lite extra koll har de haft på honom, men han är med och leker med de andra.. Vid maten tyckte Chi att hon ville sätta honom på plats. Hon morrade åt honom tills han gick undan. Hon har varit en liten mobbarer vid några tillfällen, men då har lektanten förvandlats till något annat! Ooops, sa Chi! Sedan är det ju det här med skällandet. Smillas valpar skäller väldigt lite. Zings valpar skällde desto mer. Och nu sitter Bonham därinne och skäller tillsammans med sina tysta kompisar. Hur mycket hinner vem påverka vem på en vecka!!? Jag hoppas upptäcka 7 tysta valpar en morgon, men den chansen är nog inte så stor. Det är ju pumi vi pratar om.
Så var det dags för valptestet. Vi genomförde första delen med valparna i nytt rum och med en för dem känd person. Gick bra. Väldigt framåt och livliga. De flesta kastade sig över Patrik, utan att verka hinna tänka efter. Sedan hade de lika lite betänkligheter över den nya miljön. De racade runt och undersökte allt, och sedan tillbaka till Patrik. Det var en hel del kampande i strumpan, som vi erbjöd. Cayo, Cessa och Csardas och Compis var de som engagerade sig mest i Patrik. De kampade, lekte och busade intensivt med honom. Övriga två visade som vanligt lite mer självständighet. Chilla undersökte rummet. Är lite lugnare än de andra, och hittar på egna grejer. Hon var lite mer svårflörtad för Patrik, men tog kontakt. Efter testet av den sociala dominansen blev Csilla mer kontakttagande. Då kom lite fjäsk, och hon lekte, pussades och satt och bet Patrik i tummen. Fröken självständig behövde lite skjuts på vägen. Och så Chi. Här har vi nog den dominanta tjejen i gänget. Inget fjäsk här inte. Hon var nog den enda, som inte tänkte dela ut några pussar till Patrik. Hon tog kontakt glatt, men lämnade sedan Patrik. Han fick jobba hårt, för att få henne till sig. När hon väl bestämde sig för att hälsa, så kom hon i full fart. Men hon hade inte tid och lust att uppehålla sig där länge. Hon bet i mattan, nosade i biabädden och hittade blomkrukan med massor av jord. Hon accepterade hantering och den sociala dominansen, men lämnade sedan lugnt Patrik. Inget fjäsk här inte.
Compis visar sig även här som en liten mjukare kille. Han är väldigt livlig och intensiv, och lekte mycket med Patrik. Kampade i strumpan, men var lite mer försiktig utåt. Gick omkring och undersökte rummet. Inget race som de övriga. Han uupehöll sig mer hos Patrik, och var nöjd med det. Han reagerade mest på den sociala dominansen. Tyckte dt var lite läskigt, men lämnade inte Patrik då han fick komma upp. Han pussades och lekte vidare.
Ja, full rulle är det i alla fall på dem alla. Har svårt att hinna vara stilla en längre stund.
Imorgon är det veterinärsbesök.

26/7: Dag 53. Idag var det veterinärsdags. Alla valpar avruschade, och så in i bilen. Bilresan gick lugnare tillv'ga än den med andra kullen förra veckan. Lite oro i lägret var det väl, men faktiskt ganska tyst. In i buren och så in till veterinären. En och en upp på bordet för genomgång av veterinären. Alla goa valpar vill, intet ont anande, ut på en gång. Men det var glada, käcka valpar uppe på bordet. Inte var det några problem att bli lite klämd och känd på. Många pussar och ett evigt piskande av små glada svansar hann delas ut till veterinären. Sedan var det dags för den lilla sprutan. De flesta tog det med ro, men ett och annat gnäll hördes, när det stack till. Tur att de inte visste vaf som väntade... Tatueringen för id-märkningen är väl ingen hit. Inte kul att klämma fast små valpar under armen, men det går ju fort som tur är. Lite skrik blev det, men glada svansar igen efteråt. Veterinären fick nyfikna, glada hundar på bordet även där, eftersom de såg mig som boven. De var ju jag som höll fast. Lille Compis ratade mig för veterinären efteråt. Tyckte nog jag varit lite väl elak. Ställde sig hos henne istället.
Skönt att det var gjort. Alla med papper på¨att vara friska. Hem och busa igen. Trodde väl att de skuille vara lite trötta och sova gott efter allt nytt, men tji ( eller Chi ) fick jag. Pigga, glada och fullt ös. Tillsist fick de minsann finna sig i att gå in och ner till sitt rum. Lite sömn kan väl inte skada.

28/7: Dag 55. Tänk att jag skulle få träffa veterinären så fort igen!!! Hade jag väl inte riktigt tänkt mig, när jag lämnade henne lättad 2 dagar tidigare. Men så kan det bli.
Alla valparna var ute och busade. Li skulle hälsa på sin lilla Cessa, och sträckte fram handen. Cessa, som älskar att bära på allt som finns att bära på, lyckades snabbt bita av Li ringen från fingret. En upprörd Li kommer springande och berättar att hennes Cessa har tagit och svalt ringen. Och inte var det den minsta heller. Efter lite övervägande, så ringer vi veterinären, för att få råd. Vi beslutar att Cessa snabbt ska in, för att få hjälp att försöka kräkas upp ringen, innan den når tarmarna. Sagt och gjort. Stressar iväg efter en sista check (för säkerhets skull) i valphagen, och så iväg i bilen. Upp med Cessa på röntgenbordet, för en bild av den lilla magen. Mobilen ringer såklart mitt i allt, och jag konstaterar att den får vänta. Cessa ligger redan fasthållen på bordet. När bilden är tagen, så ringer jag upp Mathias, som var den som påkallade uppmärksamhet på mobilen. Han har hittat ringen!!!
Ja, vad säger man!? Glad för att vår lilla Cessa var utan fara, men lite irriterad över att röntgenbilden var tagen. Suck! Men tack vare trevlig och förstående veterinär, så lämnade vi stället med plånboken intakt. Cessa han bara lämna lite av innehållet från en orolig mage på mitt på golvet!!!

Idag har de, som vanligt, besök igen. De hälsar fortfarande glatt, men är svårare att ropa in nu. De har så mycket annat för sig. Några kampar i trasan där, några gräver i rabatten där och några springer genom lektunneln där. De har fått titta på vår lektunnel för barnen. Den var rolig! Inget konstigt eller otäckt, tyckte de. Ut och in, men det går lika bra att hänga och bita i utsidan så att den rullar. Tyckte först att det såg bra ut för kommande agilitykarriärer, men det här med att bita sig fast på utsidan.... vet inte om det fungerar där?!

29/7: Dag 56. Idag är det stora skogsdagen! Alla valparna ska ut i skogen, och få träffa på den miljön. Tycker det är roligt att se valparna i den miljön strax före leveranstid. Man lär sig så mycket om individerna, när man ser hur de hanterar stockar, stubbar, ris och andra hinder. Även de stora ytorna och ny miljö. Så sagt och gjort. In i bilen med 7 små valpar (Bonzo är fortfarande med från förra kullen). Rätt in i skogen bar det, för anars vågar jag inte släppa ut dessa vilddjur. Funderade på att släppa ut dem i 2 omgångar, då dessa valpar är ganska vana vid att röra sig på större ytor. Inte kommer de lika bra, när jag ropar heller längre. Men, vi var mitt ute i skogen, så ut med allihop!
Hej och hå! Inga betänksamheter här inte. Ny miljö vadå?! Alla for iväg. Tur att vi ahde Smilla till hjälp att samla ihop alla åt samma håll.
Kul tyckte de att det var i alla fall. Jag filmade för fullt, för att få se de olika valaprnas beteende, men det var ingen som lät sig hindras av lite ris eller några grenar. Syns att de är vana vid ytor, och de är väldigt miljöorädda. Så de försvann på lite olika håll, för enkelhetens skull! Och så där jättenära oss, tyckte de inte heller att man måste vara. Li var med mig som hjälpreda. Vi fick i alla fall med oss alla valparna en bit in i skogen. De lekte, rusade, klättrade, kampade i grenar mm. Smilla älskar detta med att ta sina valpar ut i skogen. Hon får lite fnatt, när de sprider ut sig. Hon rusar runt från valp till valp, och vallar in dem. Sedan tar hon sig ett race däremellan. Och så en massa bus med valparna. Några av valaprna luktade sig till blåbärsrisen till vår förskräckelse. Vi skulle ju plockla blåbär till en paj, var det tänkt. In såg ganska snabbt att det var bäst att sätta valparna i bilen först. Cessa fick ta sig en extratur, och vara med när det var blåbärsdax. De andra fann sig till ro i bilen. Tyst var det i alla fall. Skönt att ha alla tillbaka i bilen!
Väl hemma tog de sig ett race i trädgården. Trodde de skulle vara trötta! Det var de nog med. När jag väl tvingade in dem i rasthagen, så orkade de inte ens äta upp maten före tuppluren. Men det gäller att hålla igång, så länge möjlighet ges!

2/8: Dag 60. Nu har valparna blivit 8 veckor! De flesta har hunnit flytta ut under helgen! Känns lite sorgligt att se dem åka faktiskt. Trots att det är skönt att se vardagen komma tillbaka efter en hektisk tid, så är det lite tungt när en efter en lämnar oss. Men det känns skönt att veta att vi snart får ses igen. Så kul med alla valpköpare, som har bjudit oss hit och dit i Sverige.
Så nu har vi bara vår Cessa och lilla Compis här hemma. Imorgon är det dags för Compis att lämna oss. Sista valpen ut. Har kommit igång lite med Smillas träning nu igen. Känns jätteroligt att få börja igen, och första tävlingarna är redan planerade. Så vad skulle vi då göra av vår sista dag med Compis? Jo, vi åker upp till Brukshundsklubben! Sagt och gjort. In med gänget i bilen. Glada valpar rusade ut på gräsmattorna. Inga oroliga valpar här inte. Kände mer att det var jag som fick hålla ordning på dem, än tvärtom. Tur att mamma Smilla var med och hjälpte till. Smilla skulle passa på att få sig ett agilitypass. Gick väl så där. Tänkte att Li skulle hålla valparna kopplade medan jag tränade, men det tyckte inte valparna. Slutade med att de fick springa fritt omkring benen på oss. Gav snart upp, eftersom jag hade fullt sjå att se vad de tog sig för. In och ut i tunnlar - både korta, långa och böjda och även den platta med lite hjälp. Sedan hann Cessa ta A-hindret några gånger och även balansbom. När jag såg henne på väg upp första gången, skyndade jag fram, för att hjälpa henne över. Lockade med godis. Inga problem. Det enda negativa det, för stunden, förde med sig, var att Cesa nu hela tiden ville upp på balans och A-hinder. Där fick man ju godis!
Körde Smilla i en hoppkombiantion, och vänder mig om...
Får precis se Cessa ta sig över gungbrädan på eget bevåg! Hjälp! Den gungar över. Cessa stannar upp, och går sedan lugnt av. Ingen reaktion!!? Ja, vad ska man säga? Underbart för framtiden, men vi packade ihop oss och ansåg träningen över för dagen. Vem vet vad som skulle hända härnäst?!!