Agility

  
Jag älskar agility. Det är nog den träningen som jag tycker bäst om. Redan första gången som jag fick prova så tyckte jag att det var kul. Men att vara en duktig agilityhund är inte alltid så lätt. Jag måste lyssna noga på matte och kika på henne ibland så at jag inte springer fel i banan. Det är inte så lätt för matte heller hon måste ju visa rätt så att jag förstår.
Dessutom måste hon springa med mig så att jag ser vart hon visar att jag ska springa. Det är i ärlighetens namn hon som oftast gör fel nuförtiden. Fast ibland lyssnar jag inte på henne utan tar A-hindret ändå.

 

Matte hälsar och säger att det kommer bättre bilder så snart hon har hunnit ta några. Den här kameran är så långsam så JAG måste stå still för att finnas med på bild. (inte det lättaste vill jag lova)

A-hindret är mitt favorithinder. Jag rusar med full fart uppför och nedför det. Ibland kan man stanna överst. Då blir jag större än matte.

Det hinder som jag har svårast för är långhoppet. I alla fall om du frågar matte. Själv tycker jag att det går alldeles utmärkt att sätta ner en tass eller två på de där breda plankorna. Det får jag inte enligt matte.

Gungan tycker jag är lite läskig. Den rör på sig. Det gäller att inte ha för bråttom utan jag stannar lite efter hälften och väntar tills den har gungat över så att jag kan springa ned.

Gungan tillsammans med slalomen och platta tunneln var de hinder som tog längst tid att träna in. Slalomen kan jag numera göra helt själv men det har tagit lång tid att lära sig.

Nu ska jag gallopera vidare.
Ha det bra!

 

Inomhus träning - vintern 05/06 - hopp!		 Tyvärr så har matte bestämt att jag inte får tävla något mer agility. Jag får så lätt ont i ryggen så vi ska satsa på lydnaden istället. Men hon har lovat att jag ska få träna lite.
Full fart igenom slalomen
  Åter till Figge!