Hundsim med Figge Detta är en artikel som jag skrev för Westienytt.
I förra numret av Westienytt stod det både om stretching och akupunktur. En tredje sorts hundfriskvård är hundsim. Det finns flera orsaker till att låta hunden simma. Det kan vara efter remiss från veterinär efter en större operation där hunden behöver träna upp musklerna men inte får belasta benen. Hundar med dåliga höfter eller armbågar kan simma av samma orsak. En annan orsak är för att hunden är för tjock och helt enkelt behöver banta. Andra låter hunden simma under vinterhalvåret för att hunden ska få motion eller helt enkelt för att hunden tycker att det är kul.
Figge simmar
Min hund Figge har ju mer eller mindre blivit följetong i Westienytt och nu under vintern har han då simmat. Orsaken var nu knappast att han tycker det är kul det ska erkännas på ett tidigt stadium. Jag som är en petig matte hade under hösten tyckt att han var stel och gick lite spattigt med bakbenen. Efter veterinärundersökning på Albano med röntgning från halskotan och neråt konstaterades att det absolut inte var något fel på byggnaden av den lille. Det tycket matte kändes bra eftersom agility står på önskelistan över saker att göra. Veterinären hittade inte något fel förutom då att han var stel. Vi bestämde oss för att prova att simma lite för att se om han blev rörligare. Sagt och gjort vi beställde en tid på hundsimmet i Sumpan och gick dit. Det börjades med inskrivning där jag fick förklara vad som var orsaken till att jag ville att han skulle simma. Sedan kände Eva som även "simfröken" hette igenom Figge så att det inte var något som kändes konstigt. Hon tyckte som alla andra att han var stel men kunde inte känna något som var konstigt. Sedan gick vi in i simhallen. Figge fick duscha av sig grus och smuts under magen och på benen och sedan kom flytväst och halsband på. Matte fick en lina kopplad till halsbandet och simfröken hade en lina som var fäst i flytvästen. Sedan sänktes Figge ner i bassägen. Skitläskigt tyckte han och paddlade med fötterna så att han nästan blev blå. Oj, vad han kämpade. Tanken var att matte skulle locka på honom så att han simmade mot mig, men Figge tyckte det var bättre att satsa på det där hålet där skvimpvattnet rann ut. Där kanske man kan ta sig upp tänkte han väl. Det var bara att hålla emot i linan så att han simmade ordentligt och inte sprattlade mot kanterna. Första gången simmade han 5 minuter och var sedan helt slut. Efteråt var det duschning för att bli av med kloret och sedan torkning och stretchning.
Vi bestämde oss för att fortsätta (egentligen var det matte som bestämde, Figge tyckte INTE om att simma) och köpte ett 10-kort. Andra, tredje, fjärde och femte gången var samma intensiva arbete från Figges sida att ta sig upp. Han kom rätt snabbt på att det inte var matte som plockade upp honom eller bestämde hur länge han skulle simma utan att det var simfröken varpå han alltid simmade mot henne. Vi märkte också rätt snart en markant förbättring i Figges rörelse. Han började att gå snyggare igen och ta jämfota hopp upp i sängen. Han verkade också bli allt gladare och tro det eller ej den 6e gången så travade han själv glatt upp mot bassängen och ville i. Väl i så simmade han dock som vanligt. Långsamma simtag eller att flyta är ingenting för honom direkt. Vi behövde aldrig koppla på strömmande vatten eftersom han ändå simmade som besatt. Han lärde sig också att det var rätt kul att försöka ta tag i kopplet som satt i flytvästen. Simfröken drog då kopplet uppåt varpå Figge följde efter och nästan kantrade i bassängen. Kul tyckte han och försökte göra om samma bravad igen och igen. Efter avslutat 10-kort tyckte vi att han verkade må så bra att han inte behövde simma mer. I sommar får jag väl se om han verkligen gillar att simma och frivilligt går i och badar eller om det bara var något som matte inbillade sig.
En annan fördel med detta simmandet är att om han trillar i vattnet nu så vet både jag och Figge att han kan simma. Fast det är fortfarande flytväst som gäller när man är på sjön i den här familjen.

Hjälp, jag vill upp!
Tillbaka till Figge