MITT LIV!
Jag har ett mycket bra liv, enligt matte och husse är jag bortskämt eftersom jag får sova i sängen. Men vaddå, varför skulle inte jag få sova där? De sover ju själva där.
En helt vanlig dag brukar jag gå upp sist, helst inte före niotiden men eftersom matte och Figge är morgonpigga så serveras frukosten alldeles för tidigt i det här huset och frukosten kan man ju inte missa. Det skulle inte falla mig in att gå upp innan frukost. Efter frukosten går vi ut i trädgården och kollar så att ingen annan har varit där under natten. Det finns många katter här och de gillar att retas genom att gå in på VÅRAN tomt.
Det är viktigt att rusa ut i trädgården, gärna med ett vrålskall så att alla blir rädda för oss. Sisten ut är en mes så det gäller att vara före Figge. Ute i trädgården brukar jag också retas med Figge. Det är enkelt, han går på nästan allt. Jag brukar rusa åt ett håll och skälla. Då rusar Figge före och skäller som en tok. Förr brukar matte då komma ut och skälla på Figge men numera skäller hon på mig ?! Hon påstår att det är mitt fel?? JAG som är så snäll.
JAG, i egen hög person
Efter morgonrutinerna tar vi det lugnt ett tag. Vad vi gör under dagen beror på vad husse och matte ska göra. Vi kan följa med husse och golfa eller jobba tex. Till mattes jobb får vi inte komma. Där är nog rätt trist.

Till lunch försöker vi tigga mat. Det får vi inte men det gör vi ändå.
Vissa dagar åker vi ut i skogen och får spåra eller bara gå en promenad. Att spåra är jätteroligt, jag kan bara inte sluta. När vi tränar personspår så ligger det massa pinnar utefter spåret. De får man godis för. En godisbit per pinne. Problemet är bara att matte inte är så snabb med godiset. Därför brukar jag ta upp pinnen i munnen och spåra vidare. Jag kan få in två pinnar. När jag kommer fram till den tredje så stannar jag och får då en godis per pinne. Matte säger att jag är hopplös och därför har vi börjat träna viltspår istället. Det är det som Figge har hållit på med så ni får fråga honom hur det går till.

 

Här får Figge stryk. Han måste ju förstå vem som bestämmer.

På kvällen när vi kommer hem så får vi kvällsmat. Mat är gott, jag skulle gärna äta mer.

Om det är en sådan där kväll som det är en gång i veckan så får vi gå ner i källaren på kvällen. Där blir vi friserade. Jag är inte så jätteförtjust i att bli kammad men jag blir ju väldigt snygg när det är klart.
Friseringen innebär att jag först blir borstad sedan kommer kammarna fram. Matte kammar först med en grov kam och sedan med en finare. Alla eventuella tovor måste redas ut även under magen och i armbågsvecket. Jag är håröm under magen så där tar vi det försiktigt. Matte är snäll och förstående då. Däremot är hon inte snäll när jag inte vill klippa klorna. Hon påstår att det måste göras varje vecka annars blir klorna för långa. Håret under tassarna måste hållas efter också annars blir det stora tovor där och det är inte skönt.

Det är skönt när kamningen är klar och vi får komma ut på kvällspromenad.
Sedan är det dags för den bästa tiden på hela dagen för då ska vi gå och lägga oss och då får vi nattisar. Nattisar är matbitar som vi får en och en. Jag har nämligen lite lätt för att spy om magen blir helt tom och det är inte roligt.

 
Ungefär var åttonde vecka får vi gå till riktiga frisören eller trimmaren som det heter. Det tycker jag inte heller om. Det är mest en principsak eftersom det inte gör ont eller så. Vi brukar gå iväg på morgonen och vara klara båda två framåt eftermiddagen. Då är vi snygga ska ni veta!
Tja, det var lite om mitt liv. Nu måste jag vila lite. Få se om det blir mer skrivet här senare. Tillbaka till Kajsa